kör på bara
för att kontra gårdagens och morgonens ångest sitter jag med en krämig sojalatte med lite kanel på, ostmacka (med smör såklart) och ett äpple till förmiddagsmålet. det här jävla förmiddagsmålet som är det svåraste, men nu sätter jag den bara.
inget jävla jidder.
man kan inte förhandla eller kompromissa med anorexin. det går inte. man måste vara bestämd, bestämma sig.
hur jobbigt det än är med det här målet måste jag fixa det varje dag för att kunna bli frisk.
äta. vila. träna inte. och så bestämmer man sig för att hålla det här. och följa det med all sin kraft och styrka och vägra lyssna på något annat. innerst inne vet man att det är det enda rätta och så småningom kryper det längre och längre ut i hjärnan tills det nästintill är en självklarhet.
efter ett tag behöver man övertyga sig allt mindre om det här, för det blir mer och mer naturligt.
man vänjer sig vid allt, även mat och regelbundna måltider och en sund kropp.
förresten sa en tjej i lunchgruppen igår "jag sa till dietisten att det är du som fått mig att börja äta frukost". jag blev så otroligt stolt och fylldes av ren glädje. jag har gjort något, gjort en insats, bidragit till att förbättra någons liv. kändes helt underbart. jag vill vara en förebild, jag vill må bra, äta bra och hjälpa andra.
Hej vanja!!
Vi har haft sånt regnrusk
här nästan hela veckan, så vi
e värda sol o värme idag, hahha!
tack tack! ;)
jag är stolt över att jag
klarat av både maten OCH motionen!
nån kock blir jag aldrig hehe,
men har iaf blivit bättre på att både VARIERA o "balansera" maten!!
Vet att jag e lite fööör optimistisk nu, men har faktiskt kännt av "mens-mage"..haha, asså sån typ av magont man har precis dagarna före mens!
Det kommer nog at sin tid innan den kommer tillbaka - inte för att jag har saknat den :P
men NÄR den kommer t.baka kommer jag ändå va glad, för så vet jag att KROPPEN MIN är glad o i balans!
Ha en riktigt bra helg!
KRAM <3
Åh, du skulle bara veta hur inspirerande den här bloggen är. Hur sugen man blir på att våga skita i allt som har med vikt och mat att göra.
Jag tror du är en förebild för många.
nea, tack det värmer så otroligt att få höra att jag kan inspirera. försök sug åt dig av kraften och viljan och kämpa på. ge inte upp utan fortsätt!
>Heeej!
Aha, ja kan tänka mej det.
Asså min kom faktiskt tillbaka (under 2 månader,
eller asså fick den 2 ggr i rad) under vintern år 2007 & då va jag på gränsen till undervikt fortf o tränade som en galning o åt inte alls balanserat o bra - MEN vet du varför jag tror att jag fick den då?
Jag va nämligen KÄR PÅ RIKTIGT för första ggn då sen jag va typ 13 år (år 2007 va jag 21 år) och tror att det va alla HORMORNER (som ju styr mensen oxå) som gjorde att den kom igång då!!
Sen så blev det inte så lyckat me den romansen och det tog jag väldigt hårt o mådde pissdåligt igen och gissa vad som hände då...?
Jo, mensen försvann direkt!
Jag e ju ingen expert på området, hehe, men jag gissar bara...
GRATTIS iaf till DIN!! =)
Ge aldrig upp förr'n du känner
dej helt FRI (i huvvet)!!
You´re GREAT! <3
Underbart Vanja!
Du är en riktig fighter!
fortsätt framåt i samma takt och du kommer nu höjder du inte ens trodde var möjligt!
Ha en riktigt fin helg och ta hand om dig!
kram
Hej!
Jag håller på med mitt projektarbete i skolan och jobbar då om ätstörningar. Skall sätta ihop ett kollage med olika människor drabbade av olika typer av ÄS och undrar om jag skulle kunna få använda en bild på dig i detta? Är själv på väg att lämna en lång period av ÄS UNS bakom mig, så att få arbeta med detta ämne betyder mycket för mig, är tacksam för all hjälp. Har dessvärre problem med mailen, men svara gärna i din blogg så kollar jag in med jämna mellanrum!
Ha det fint!
Alexandra
Blir så inspirerad av din blogg, du är så himla stark och modig som går emot sjukdomen! Heja dig!
alexandra, vad för bild menar du?
Hej Vanja!
En bild av dig för att visa ätstörningens många ansikten, om du förstår vad jag menar. Jag tror att jag, genom att använda bilder av människor som lidit/lider av ÄS, kan öka förståelsen för att det inte bara är en viss person som drabbas utan att ångesten kan bo hos vem som helst.
Alexandra
men är det ett foto du menar? och i såna fall på när jag var som sjukast eller nu? förstår inte riktigt...
Hej!
Ja, ett foto av dig. Helst ett när du ler, behöver inte vara ett typiskt "sjukfoto" utan gärna ett där du ler eller bara gör vardag liksom, om du förstår vad jag menar :)
Alexandra
