känslostorm
det handlar inte bara om att gå upp i vikt. det handlar om att gå upp i vikt på rätt sätt, på ett hållbart sätt att äta som man kan gå efter resten av sitt liv. det handlar inte bara om att nå normalvikt utan det handlar om att tillföra den energi och näringen som gör att kroppen mår bra.
och det handlar inte bara om att gå upp i vikt och äta rätt (regelbundet, varierat och tillräckligt mycket). det handlar om att jobba med psyket. men psyket kan man bara börja jobba med när maten börjar fungera någorlunda och om man inte har en extrem undervikt. fram till i våras var det mest fokus på maten, sen när det började fungera på riktigt kunde det där andra som sitter i huvudet få uppmärksamheten.
och fyfan vad svårt det är.
men man måste rida ut stormen. man kan inte bli "halvfrisk". man kan inte ge upp när man är så nära.
jag önskar att jag kunde övertala alla som är sjuka att det verkligen är värt det. jag önskar att jag kunde visa hur otroligt bra jag mår och hur mycket jag uppskattar livet nu. hur balanserad jag blivit. hur jag klarar av att vara både ledsen och glad och arg och besviken, utan att det blir destruktivt. jag önskar jag kunde bevisa och garantera alla att bara man ger sig fan på att fortsätta tills man nått målet så är all smärta, ångest och gråt värt det. det är värt allt.
jag har aldrig varit en glad tjej. har aldrig varit särskilt positiv och har alltid haft en släng av depression. jag har haft häftigt humör, blivit sur och sårad av allt, gråtit och gjort destruktiva saker. men nu är jag inte så längre. nu har jag gjort allt jag kunnat för att förändra min situation. jag accepterar att jag inte alltid kan vara positiv och stark, och det är okej. ibland är jag deppig, ledsen, arg. men det tar inte över längre, för jag kan uppskatta livet på ett helt annat sätt. jag har blivit så mycket starkare.
och även om jag inte är friskförklarad än så är jag banne mig nära, och jag njuter av livet. inte alltid, det gör ingen. men oftast. och alltmer. det är inte svartvitt.
har de senaste dagarna träffat på folk som också stärkt min övertygelse att det fan går att bli frisk, eller jävligt nära. frisk är så diffust, men jag ser att man kan bli glad igen efter en ätstörning, man kan komma tillbaka till livet med 110%, man kan le och skratta. det är så oerhört rörande att se personer som varit så otroligt sjuka, och se dem le och njuta av livet. det är fantastiskt. träffade också på cimo igår, och vad glad jag blev av att se dig! du är fantastisk!
och eftersom jag inte skäms längre kanske jag ändå ska våga säga att jag inte heter vanja.
Åh, så himla klokt och bra skrivet!
hej vill först säga att du är en otrolig kämpe! håller själv på att ta mig ur min ätstörning och vet vilket helvete du går igenom!!men vi ger inte upp för det för vi är STARKA! glöm aldrig det :) men en fråga jag har är hur du har fått "lära" dig hur du ska äta, har du fått ett schema lr hur jobbar ni för ja har förstått att du går under behandling lr? kan inte du ta å maila mig:) vore kul att dela lite erfarenheter kramar martina
Fick rysningar av detta inlägget, BRA kämpat! Känns som man får din energi inspringande i hela kroppen, tack!!! Tack för att du är en sådan inspiration!
vad lycklig och varm jag blir inombords, har just hittat tillbaka till din blogg och här har det minsann hänt grejor. vilken fantastisk resa du har gjort (!!!) och vilken inspiration du ger mig :) hur gick det till och hur fann du motivationen? var det bara tuta å köra? har du fått någon hjälp på traven? du har gjort ett jävla hästjobb. fantastiskt. massa pussar å kramar!!!
Hej !
Jag undrar om du ska jobba eller plugga i höst eller ligger de på is ?
Va ska du göra i höst är frågan?:)
Det var så himla roligt att träffa dig, jag har inspirerats så mycket av din blogg och häftigt att se dig irl :D Massor med kramar!
