äcklet
salta tårar rinner överallt drippdroppdrippdropp
stickande smärta i magen
en dusch
snor gråt smärta
jag hatar mig för att jag misslyckades
för att jag gjorde fel
för att jag gav med mig och lät anorexin styra och bestämma
jag ville lyckas, jag ville klara en hel vecka, jag ville vara stolt över det
och det är mycket värre att misslyckas med det än att ha ångest över vad jag ätit
då vet jag att ångesten är berättigad, jag vet att jag har ångest för rätt sak
nu har jag bara ångest över att jag aktivt gör mig sjuk, att jag inte kämpar 100%
jag har hellre ångest över att jag försöker bli frisk
jag känner mig äcklig
jag tänker inte äta mer frukt. frukt förstör. frukt får mig att hamna i samma gamla jävla fälla. fruktfruktfrukt sen mermermer sen spelardetingenjävlarollföralltärförstörtochdåkanjaglikagärnakörapåochförnedramigsjälvpåettavdevärstasätten.
fyfan. jävla jävla gamla tankesätt och gamla vanor. jag ska sopa ut dem allihopa. allt ska bort. bort med det gamla sjuka äckliga förnedrande svältande skitiga. bort.
imorgon är det måndag. ny vecka. imorgon börjar jag igen.
En hel vecka är lång tid. Om du nu klarade 5 dagar, eller 3, eller 2, så är det bra. Det är framsteg, och du ska vara stolt över det. Alla faller tillbaks ibland, men det viktiga är att man inte ger upp, att man reser sig igen, fortsätter kämpa. Jag tycker att du är skitduktig!
Jag håller med Nea. Ta hand om dig, kram.
