vikt
nu överlåter jag ansvaret till min kropp istället. den har nått en vikt där en viktnedgång inte skulle vara förödande och så länge jag fortsätter äta bra kommer jag inte behöva oroa mig över att jag skulle rasa i vikt. för ett par månader sen behövdes viktkontroll eftersom jag inte vågade och ständigt var på gränsen och gick ner i vikt ibland. jag ville att någon annan kontrollerade för jag litade inte på mig själv.
nu är det inte så längre och min vikt behöver inte kontrolleras av läkare.
det är en sån frihet!
återigen: för 100 år sedan hade de ingen jävla våg, vad fan spelade det för roll om man vägde 55.4 eller 58.2? så länge man inte är uppenbarligen underviktig eller överviktig finns det inget behov av att veta exakt vikt. min behandlare sa det - det normala är att väga sig kanske en gång i halvåret bara för att checka sin vikt. varför är vi så fixerade vid siffror? varför skulle jag vara mer värd om jag skulle ligga på BMI 17 istället för 23? varför skulle jag vara bättre för att jag kan säga "jag väger 53 kg" istället för "jag väger 58 kg och min kropp mår bra så"? och att dessutom jämföra det med andras vikt.. det är sjukt. uppenbarligen väger alla olika eftersom alla ÄR olika. jag kan inte jämföra min vikt med någon som är 7 cm kortare och har den vikt jag skulle vilja ha.
hela samhället är sjukt och det normala är att vara vikt- och hälsofixerad. att alltid ursäkta sig när man äter sötsaker eller chips eller pizza. att alltid säga "jag ska äta nyttigare nu" bara för att. att säga "jaa, men idag kan jag väl unna mig". alltid ska man ha en jävla ursäkt och alltid ska man försöka visa sig nyttig och hälsosam.
jag vill bara trampa rakt i ansiktet på det här jävla fixerade samhället och skrika JAG ÄTER NÅGOT "ONYTTIGT" VARJE DAG OCH TYCKER DET ÄR ASGOTT! JAG ÄLSKAR GODIS. DET ÄR SKITGOTT MED CHOKLAD VARJE DAG! MAN ÄR INTE OHÄLSOSAM BARA FÖR ATT MAN ÄTER SÖTA SAKER!
lär man sig att undvika den här fixeringen som genomsyrar samhället kommer man må så jävla mycket bättre.
Jag insjuknade för många år sedan och ser mig själv som frisk nu även om mitt bmi ligger på 16/17. Under den senaste tiden har jag legat på samma vikt och varje gång jag går över ett visst antal kilo är det som att jag "råkar" gå ner i vikt. Kanske borde be någon annan kolla på vågen och säga om det är bra eller inte. Eller kanske inte väga mig alls... hmm. Jag tror jag borde gå upp lite i vikt ändå liksom
Du har så jävla rätt och jag vill med skrika! Jag äter med choklad varje dag nu förtiden men jag vågar inte "erkänna" det för mina vänner. För M är ju tjejen med anorexia och har man det så äter man inte godis eller något annat gott. Alla blir alltid jätteförvånade om jag säger att jag vill godis eller fika eller något och jag är så trött på det. Det är liksom okej att äta choklad varje dag, inte så att kroppen kanske mår bra av 200 gram per dag men en bit eller två (eller lite mer) är fasen bara bra för en. Jäkla "nytto-hälso-tred". Om folk bara kunde vara lite mer vettiga så skulle ju nästan inte ätstörningar finnas.
Tack igen för dina bra inlägg!
Fan vad bra! Ja, precis sådär är det ju. Storlekar och vikt är ju helt irrelevant så länge man mår bra i kroppen på ett sunt sätt. Jag avslutade en behandling i februari och förra veckan sa min psykolog som jag fortfarande går hos att nu är det dags att sluta väga mig! Vilken jäkla vinst att hon nu tycker att jag är så "frisk" i kroppen att vikten blir onödig att ta. Nu handlar det om tankarna i huvudet istället:)
Du har så himla rätt vanja!
jag blir själv lika galen när nån fäller sånna kommentarer eller säger att de fick ångest för att de åt den där chokladbiten, pizzan eller va det nu är som "klassa" som "onyttigt"!! Och att de "bara ska ta en sallad" sen istället eller "hoppa över lunchen då". Grrrrr, morr o va jag blir irriterad på samhället o de som hjärntvättat oss me detta!
Man ska gå tillbaka t förr i tiden när de inte tänkte så jävla mkt kring allting, utan bara levde som de alltid gjort efters det funkade!!
Och ang. vikten. jag har inte vägt mej sen jag började här i mora. de väger ju inte ens mej heller och jag vikll inte va fokuserad vid nån jävla vikt utan jag litar på att dom säger till när min kropp funkar som den ska och är i balans och inte ens då behöver jag kolla va jag väger! jag vill inte veta, för det spelar ju för faan ingen roll!!
Shit, veckan här går så snabbt!
Imorn är det redan ONSDAG o sen e det baratyp torsdag kvar efters tåget går hem kl 12.28 på fredag ju!
Men hade ett bra o skönt samtal me min A. imorse om va jag ska jobba mer på för o komma framåt osv. Känns bra!
Imorgon tänkte jag köpa pannkakor till lunchen.
tror det e fem st i en förpackning?
Sen ska jag få testa på PULSING imorn innan lunch!
vet inte riktigt va det är än, men nåt me kroppen iaf.?! ska bli spännande!
Ha en mysig kväll
kram!
Vilka kloka och insiktsfulla ord Vanja, håller med dig till fullo! Det hemska är att samhället idag verkligen är så otroligt fixerat, så fyrkantigt, så inrutat och kontrollerande. Dessutom finns det så otroligt mycket okunskap. Tillsammans med en dålig självkänsla är det ingen vidare kombination...
Där tror jag däremot vi som någon gång själv haft någon form av ÄS, eller varit väldigt nära det, har en otrolig fördel. Vi VET vart allt kan leda och vi besitter en otroligt mycket större insikt än vad många andra någonsin kommer komma till, vilket gör att vi har möjligheten att ta oss milslångt mycket över den godtyckliga "medelnivån". Vi ha möjligheten att verkligen bli fria och friska. För frågan är hur många s.k. "friska", som verkligen är helt och fullt fria?!
Ha en riktigt fin dag och ta hand om dig!
kram
Åh gillade Sonjas kommentar! Och älskade inlägget, speciellt sista delen!
För samhället är fan inte så jävla stabilt. All hets över kroppar och allt man måste göra och inte göra. Får göra och inte göra. Shit alla ideal. Det är helt tokigt egentligen. Helt jävla tokigt!
Jag råkade ramla in på din blogg av en slump, och blir otroligt glad av att läsa dätta, på riktigt, riktigt på riktigt! Det är så självklart enkelt, men alla bara fortsätter fokusera på fel saker, men det gör inte du, tack för ett underbart inlägg!
I gruppen med tjejkompisar jag umgås med nojar ALLA, går på konstanta dieter och tränar som tokar. Denna höst gick jag ner sex kilo alldeles för fort även om jag alltid varit liten, fuckade upp min kropp och var nära att få en ätstörning Men om man en gång fått en skymt av botten får man många nya insikter och fattar hur sjukt allt är (jag kämpar ännu med att inte väga mej om igen hela tiden, men det är svårt)
Tack än en gång, du ger mig en spark i baken! Tack! :D
