ibland glömmer man
det är så lätt att glömma. och på ett sätt är det bra - tänk om man skulle minnas varenda hemska dag man haft i sitt liv, man skulle ju förtäras. iställe har vi vår självbevarelsedrift som gärna förskönar gamla minnen.
detta gör det också svårt att ibland släppa ätstörningen.
ibland kommer jag på mig själv om att drömma mig tillbaka.
tänk, jag drömmer mig tillbaka till ett stadie där jag inte kunde planera, inte klarade av att följa konversationer, inte kunde gå in i en mataffär, fick panikattacker, inte umgicks med folk, planerade mina aktiviteter tillsammans med mamma, hade blåmärken i baken och hade inga intressen.
konstigt.
men när jag drömmer mig tillbaka ser jag bara de bra sakerna. de är mycket få - och blir färre med tiden - men det var skönt att slippa ansvaret. att inte ha andra problem, bara anorexin. vara instängd i en byggnad, slippa leva, slippa möta livet motgångar, slippa göra saker själv. kändes ju bra att vara smal... eller?
visst är det konstigt hur man glömmer. hur man kan få för sig att det var bra.
anorexi är verkligen inte bra. sluta försköna det. alla med anorexi mår piss. det finns inte en glad anorektiker. aldrig träffat någon, aldrig hört tala om någon. det är skit. jag mådde fruktansvärt. jag har aldrig varit med om värre. och ska aldrig tillbaka.
Så sant! Jag gör precis likadant! Ibland när jag väger mig (väldigt sällan nu för tiden) och inser att jag väger väldigt mycket mer än förut så kan jag längta tillbaks till sjukdomen. Allt skulle vara bra om jag bara vägde som jag gjorde då...
Men det är ju inte sant! Inte sant på något sätt! Försöker påminna mig om det så ofta jag kan. Jag mådde ju jättedåligt! Jag var helt handikappad och klarade ingenting själv.
Insåg det för några veckor sedan när jag skulle baka paj, att för två år sedan när jag började på min behandling klarade jag inte av att knåda pajdegen - jag fixade inte att ta i smöret utan att gråta.
Det är ingenting att sträva efter!
Tänker också tillbaka och minns de BRA sakerna. Tack för att du ta upp de DÅLIGA också. De är för fan fler. Många fler. Och så blir man sådär ensam liksom, sånär som på ytliga kontakter. Ryyys... kram på dig!
ännu en gång : DU ÄR SÅ JÄVLA SMART!
kram
Det är läskigt hur man förskönar det. tänker att det var väl egentligen inte alls så farligt, skulle vara så skönt att falla tillbaka lite grann. Så bra att du påminner om det dåliga också, för det behövs verkligen lite då och då!!
Fler som behövde påminnas om eländet, tydligen. Du är bra. :)
