rébellion des hormones

gaser. jag kan tycka att nu har jag ätit så pass bra och regelbundet så pass länge att min mage borde ha vant sig.
men icke.
den krånglar, krånglar hela tiden. den blir uppblåst av minsta sak (framförallt av mjölk, bönor, kött och grönsaker) och gör ont och låter och är antingen lös eller hård och är så otroligt gasig.

jag har varit vegetarian i 6,5 år så vissa gaser är jag van vid, och jag är laktosintolerant så jag är van vid att ha en jobbig mage. men det har ju blivit så mycket värre.
numera är det värsta grejen om jag INTE har en uppblåst gasig mage. om det går några timmar utan att jag behöver prutta. det naturliga för mig är att gå runt och prutta vilket jag knappt märker längre, jag märker bara av det här med pruttandet när jag är med en vän och får ont i magen och fattar att juste fan, nu har jag inte pruttat på ett tag. för jag vågar inte alltid prutta offentligt. men det är nästan oundvikligt många gånger, det är katastrof vilken mage man får stå ut med.
och det kommer väl vara såhär ett bra tag framöver.
många jag känner har pga anorexi fått magproblem senare, t.ex. ibs och halvtaskiga tarmar. och det är jobbigt, det suger när man försöker känna sig så ren och fin hela tiden, när man helst av allt inte skulle behöva bajsa rapa äta ha mens svettas, och sen behöver gå runt och prutta. det är jobbigt för antingen har jag så ont i magen att jag knappt kan stå upp och min mage står ut som på en gravid, eller så får jag försöka smita iväg för att låta gaserna komma ut, och lättare sagt än gjort.
men jag får väl skylla mig själv. jag har försummat mina tarmar, min mage, min tarmflora, mina organ. så nu krånglar de och vet inte vad de ska göra av allt konstigt som plötsligt kommer ner i magen.