en vän
jag blev så ledsen idag. fick syn på min barndomskompis som hjälpte mig en massa när jag hade anorexi, hon uppmärksammade det först, tipsade mig om scä, åt med mig, lysnade på mig, träffade mig när inte andra gjorde det. och det fastän hon själv varit sjuk i både anorexi och bullimi.
men nu har hon fallit tillbaka. det syns. och jag fick en sån klump i magen och ville gråta, och jag gick inte fram till henne. jag har medvetet undvikit henne och fick en chock nu när jag såg hur hon såg ut. sen kan hon skylla på vad som helst, jag vet hur det står till.
och jag skäms otroligt mycket över att göra så. jag skäms över att vara så besviken och ledsen, och jag skäms över att undvika henne. jag var så ledsen när folk undvek mig, och nu gör jag samma sak mot henne. men jag klarar det inte. hon var min hjältinna som hjälpte mig, nu är hon nästan borta, sådär tom i blicken.
jag umgås inte med folk som är ätstörda eller extrembantar, om de inte är på friskningsvägen som personer ur min behandlingsgrupp. men när det är en nära vän är det så oerhört svårt.
när jag kom hem och funderade ett tag bestämde jag mig för att ändå försöka finnas där och har skrivit till henne.
men nu har hon fallit tillbaka. det syns. och jag fick en sån klump i magen och ville gråta, och jag gick inte fram till henne. jag har medvetet undvikit henne och fick en chock nu när jag såg hur hon såg ut. sen kan hon skylla på vad som helst, jag vet hur det står till.
och jag skäms otroligt mycket över att göra så. jag skäms över att vara så besviken och ledsen, och jag skäms över att undvika henne. jag var så ledsen när folk undvek mig, och nu gör jag samma sak mot henne. men jag klarar det inte. hon var min hjältinna som hjälpte mig, nu är hon nästan borta, sådär tom i blicken.
jag umgås inte med folk som är ätstörda eller extrembantar, om de inte är på friskningsvägen som personer ur min behandlingsgrupp. men när det är en nära vän är det så oerhört svårt.
när jag kom hem och funderade ett tag bestämde jag mig för att ändå försöka finnas där och har skrivit till henne.
KOMMENTARER
Skrivet av: Elena
Åååh, vad snäll du är trots att det är svårt att prata med sånna! Men tänk att du gör en förändring för henne som hon kommer uppskatta, grymt snällt av dig!
Skrivet av: Maria
Ja. Fast det där ÄR svårt.
Tycker inte du ska döma dig själv för hårt.
Bara insikten om hur illa berörd du blev av hennes "återfall" bevisar hur långt du själv har kommit.
Du MÅSTE inte finnas där för alla.
Även om det onekligen känns så.
Är säker på att du kommer att göra det rätta. Oavsett vad det blir.
Kram på dig!
Skrivet av: elin
kan inte ens tänka mig läget. vet hur jobbigt det är att vara anhörig, men det var innan jag själv blev sjuk. gör det på dina villkor bara. du går först!
Kärlek
